Grabbarna hade bestämt sig för att bära kostym då de visste att farmor gillade stiliga killar.
Efter mycket jagande hittade vi en kostym till lillkillen också.
Begravningar är vad det är, inte ett öga torrt, och många känslor som sköljer över en,
Men det är bara att bita ihop och ta sig igenom.
Lillkillen trivdes i kostymen och gick gärna i den en stund extra dagen till ära.
Efter ett par timmars vila hemma och summering av dagen körde vi tillbaka för att i lugn och ro titta på alla fina blomsterarrangemang som anlänt till hennes begravning
Och sedan körde vi till en restaurang för mat behövde vi och det kändes rätt och riktigt att minnas och prata om henne över någon trevlig matbit
Hemma igen slog jag upp ett glas av hennes favoritdryck och avnjöt denna på terrassen
Skål farmor!! Saknar dig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar