Eller hur man skrämmer mamma. .
Får ett samtal från lillkillens tränare att han kraschlandat under träning på bygel och att ambulans var inringd. Det tog inte lång tid innan även vi var på plats i hallen med hjärtat i halsgropen. Lillkillen var lugnet själv där han låg på golvet och blev fixerad av ambulanspersonalen. Och sedan blev det transport till sjukhuset. Lite spännande tyckte han det var, även om inte sirenerna var på utan det var en lugn resa. Väl framme stod ett team på 5 personer redo att ta hand om honom. Undersökning skedde lugnt och systematiskt och aldrig fanns det någon panikkänsla att det fanns någon allvarlig skada, men inget lämnades åt slumpen. Röntgen av nacke och rygg för att verkligen vara säkra och under hela tiden låg han stenhårt fixerad. En jobbig väntan innan röntgensvaren kom att allt var okej. Inget brutet eller skadat, men lite ömhet i musklerna och ev huvudvärk kunde vi räkna med. Det var med djup suck av lättnad vi lämnade sjukhuset ett par timmar senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar